Författarförbundet vill ha fasta bokpriser

I en debattartikel i Dagens Nyheter idag presenterar Författarförbundets ordförande Mats Söderlund flera intressanta idéer som han menar kan bidra till att lösa bokbranschens akuta kris. Fasta bokpriser är väl det mest uppseendeväckande förslaget. Med en kulturminister som sägs "fjäska för sin marknadsfixerade chefsideolog" lär det väl bli svårt att genomföra den nygamla idén - även om flera EU-länder och även Norge fortfarande tillämpar den prissättningsprincipen.

I artikeln finns också intressanta synpunkter på digitalisering i ett svenskt sammanhang. Man noterar att Söderlund inte alls har samma fientliga inställning till Google-avtalet som utmärker så många förlag och politiker. Snarare verkar det som Författarförbundet har sett Google som en alternativ möjlighet som nu stoppats av förläggarna.

Google-stoppet har ju också ökat kraven på statliga digitaliseringsinsatser - den enda rimliga vägen att gå när det gäller det nationella kulturarvet. Det är väl mot den bakgrunden som kulturministern i artikeln uppmanas att genast ta itu med skapandet av ett nationellt digitalt bibliotek. En uppmaning som vi gärna instämmer i.

Lättare för bibliotek att digitalisera?

Det kan bli lättare för bibliotek och arkiv att digitalisera verk som skyddas av upphovsrätt. I varje fall skall möjligheterna undersökas av den särskilde utredare som för närvarande ser över den svenska upphovsrättslagstiftningen. Givetvis skall också frågan om ersättning till rättighetsinnehavarna tas upp.

Allt i enlighet med det tilläggsdirektiv till Upphovsrättsutredningen som regeringen utfärdade den 29 juni.

Codex Sinaiticus på nätet idag

Världens äldsta bibelmanuskript, Codex Sinaiticus, kan fr.o.m. idag studeras i sin helhet på webbplatsen www.codexsinaiticus.org. Sajten har tidvis varit överbelastad så här på öppningsdagen men när jag testade var det inga problem.

Texten, som är på grekiska, skrevs på 300-talet. Det fysiska manuskriptet är utspritt på fyra bibliotek: British Library, ryska nationalbiblioteket i St Petersburg, universitetsbiblioteket i Leipzig samt ursprungsplatsen St Katarinaklostret i Sinaiöknen. Manuskripet har ursprungligen omfattat hela bibeltexten men halva Gamla Testamentet saknas sedan länge.

Sajten är resultatet av fyra års utvecklingsarbete till en kostnad av 1 miljon pund. För den som vill fördjupa sig i materialet finns god hjälp i form av sökfunktion, transkribering och översättning till bl.a. engelska och tyska.

En pressrelease med utförlig information hittar du här.

Bezos gillar inte Google Books

Amazons mål är ju att kunna erbjuda varenda bok som någonsin tryckts på sina Kindle-plattor. Den ambitionen går liksom inte ihop med Googles pågående inskanning av den samlade världslitteraturen - och konflikten är redan igång. Amazon-bossen Jeff Bezos tycker bl.a. att man inte ska belönas 'for violating a large series of copyrights'.

Som bokläsare gillar jag verkligen de möjligheter som Google Books erbjuder men det är ändå hälsosamt att detta gigantprojekt stöts och blöts ur alla möjliga synvinklar. Googles makt är enorm och det finns en risk för missbruk - knappast just nu, men ingen vet ju vilka punkter framtida Google-ägare kan ha på agendan.

Länkar:

>> Bezos: We've got issues with Google Book Search | news.cnet.com

>> Bezos Doesn’t Like Google’s Book Settlement Either | www.techcrunch.com

>> Amazon attacks Google books deal | www.pcpro.co.uk

>> Amazon's Bezos Has 'Strong Opinions' About Google Books | www.eweek.com

Pirater räddar Kindle DX?

Jason Kincaid på TechCrunch spekulerade igår om framtiden för Kindle DX. Liksom många andra branschproffs har han hittills inte gett DX-modellen några större chanser. Men så fick han en snilleblixt: Piratkopior av dyra kursböcker kommer att rädda Storkindle! Du kan följa hans resonemang här.

Att kurs- och fackböcker har DRM-skydd av grövsta kaliber betraktas inte som något större hinder, åtminstone inte för piraterna. Det kanske stoppar vanligt folk från att ta en och annan - i de flesta fall berättigad - kopia, men är verkningslöst när det verkligen gäller.

Läget är alltså ganska dystert för alla som vill skydda sina digitala alster. Ja, inte bara digitala förresten. Många populära enbart tryckta böcker råkar ju ut för olaglig digitalisering och läggs ut på nätet. Ibland blott någon timme efter boksläppet.

Google-skannern avslöjad

Google har hittills lyckats hemlighålla den skanningsteknologi de använder i sitt ofantliga digitaliseringsprojekt som ju går ut på att skanna in uppåt 80 miljoner böcker. Det håller knappast att använda vanliga flatbäddar i ett arbete av den omfattningen.

Redan den 4 april publicerade New Scientist en artikel om patent nr 7508978 vilket beskriver Googles alltså numera patenterade maskin. Inte förrän nu har bloggare och andra uppmärksammat artikeln. Först ut var tydligen radiostationen NPR.

Det är en såvitt jag kan förstå en synnerligen avancerad apparat, bl a försedd med ett antal infraröda kameror. Den som är tekniskt intresserad (och tillräckligt kunnig) kanske kan ha viss behållning av att kolla patentbeskrivningen här.

Käppar i Google-hjulet

Flera intressenter försöker nu sätta käppar i hjulet för Googles preliminära överenskommelse med Authors Guild och Association of American Publishers.

New York Times rapporterade igår att det amerikanska justitiedepartementet efter kontakter med olika motståndargrupper beslutat inleda en undersökning om avtalet strider mot de amerikanska antitrustlagarna.

Samtidigt har den domstol som granskar avtalet förlängt tiden för de som vill protestera mot eller ställa sig utanför överenskommelsen. Sista datum har flyttats fram från 5 maj till 4 september.

Uppgörelsen från oktober 2008 ger Google rätt att skanna in, indexera och helt eller delvis lägga ut miljontals böcker på nätet. Intäkterna, bl a i form av försäljning av utökade läsrättigheter och tjänster till bibliotek och andra institutioner, skulle delas mellan Google, författare och förlag.

Man kan väl kort sammanfatta kritiken i ordet 'monopol'. Google får en alltför stark ställning, kan diktera villkor och tjänar alldeles för mycket pengar, framförallt på 'orphans', miljontals titlar vars författare och rättighetsinnehavare är okända. Särskilt de stora förlagen ser sin ställning hotad.

Inte bara Google utan också författare, biblioteksfolk och förlag har försvarat avtalet.

World Digital Library lanseras idag

På sajten World Digital Library kan alla intresserade studera historiska dokument, kartor, sällsynta böcker, filmer, manuskript, inspelningar, noter, fotografier, arkitektritningar och annat kulturellt material från hela världen. Förberedelsearbetet har pågått sedan sommaren 2005 och idag, den 21 april, lanseras sajten på sju världsspråk: arabiska, kinesiska, engelska, franska, portugisiska, spanska och ryska.

Idékläckare är den amerikanske biblioteksmannen James Billington. Bakom projektet, som hittills har kostat 10 miljoner dollar, står UNESCO och Library of Congress. För innehållet svarar arkiv och nationella bibliotek jorden runt, inklusive biblioteket i Alexandria och svenska KB. Bland de svenska bidragen märks en digital version av Djävulsbibeln (Codex Gigas). Allt material är försett med en förklarande kommentar. Man kan söka på lands- och ortnamn, tidsperiod, ämne och typ av material.

Syftet med sajten är att stärka internationell förståelse, att öka icke-engelskt och icke-västerländskt innehåll på nätet och att bidra till forskning och utbildning. Eller med Billingtons egna ord:

" ... and it could well have the salutary effect of bringing people together by celebrating the depth and uniqueness of different cultures in a single global undertaking."

World Digital Library är en direkt parallell till EU-projektet Europeana, ett digitalt arkiv för europeisk kultur, vars sajt f.ö. kollapsade till följd av publikrusning när den öppnade i november 2008. Låt oss hoppas att WDL slipper sådana problem.

Litteraturbanken

Det har nu gått drygt en månad sedan jag började intressera mig för e-böcker och digitala bibliotek och jag har tvivelsutan lärt mig en hel del. Dock hade jag fram till idag helt missat Litteraturbanken, ett högstatusprojekt i sammanhanget. Om missen beror på mina tillkortakommanden eller på bristfällig pr-verksamhet från Litteraturbankens sida är en helt öppen fråga.

Så här börjar presentationen av Litteraturbanken:

"Litteraturbankens syfte är att vara en fri kulturhistorisk och litterär resurs för forskning, undervisning och folkbildning. Den är till för alla men i första hand tänkt för forskare, universitetsstuderande, gymnasister och litterärt allmänintresserade. Huvuduppgiften är att samla in, arkivera och publicera skönlitteratur och viktigare humaniora samt göra det möjligt för användare att arbeta med materialet."

Och så här slutar texten på förstasidan:

"Från 2006 har Svenska Akademien tagit ansvaret för verksamhetens ekonomi och Litteraturbanken har blivit en ideell förening. Medlemmar är Svenska Akademien, Kungl. biblioteket, Språkbanken vid Göteborgs universitet, Svenska Vitterhetssamfundet och Vitterhetsakademien."

Nu förstår ni nog varför Litteraturbanken kan beskrivas som ett 'högstatusprojekt'. I jämförelse med internationella digitaliseringsföretag kanske inte så imponerande än så länge, men målsättningen kan man knappast klaga på:

"Målet är att utveckla Litteraturbanken till en webbplats som rymmer det viktigaste inom svensk litteratur. Många nya texter skall komma till. Webbplatsens funktioner och hela miljön skall utvecklas och finslipas."

Besök rekommenderas!

Om du skulle känna behov av en något lättviktigare litterär förströelse efter besöket på Akademien kan du testa detta deckarkrypto!

Bara ett problem med Sondera

Häromdagen läste jag på Internetbrus om den nya svenska söktjänsten Sondera. Bakom tjänsten står Kungliga Biblioteket och Riksarkivet.

Via Sondera kan man söka i tre nationella databaser samtidigt: biblioteksdatabasen LIBRIS, arkivdatabasen NAD och Svensk Mediedatabas (SMDb).

Denna nya möjlighet - inte bara för forskare och studenter utan för oss alla - är förstås fantastiskt bra. Det finns egentligen bara ett problem: man måste alltsomoftast personligen besöka institutionerna, i bästa fall ett lokalt bibliotek, för att kunna ta del av sökningsresultatet. Så här skriver Lars Våge på Internetbrus:

"Materialet i NAD får man söka upp fysiskt genom att bege sig till arkivinstitutionerna ifråga såvida inte materialet är skannat och man abonnerar på SVAR-databasen. SMDb-materialet kan man ta del av på Kungliga biblioteket i Stockholm. Böcker som man hittar i LIBRIS får man använda de vanliga fjärrlånevägarna för att få ta del av såvida inte ett offentligt bibliotek i din närhet råkar ha materialet. I några lyckliga fall finns det e-böcker som är fritt tillgängliga på Internet i träfflistorna."

Hoppas att andelen lyckliga fall blir avsevärt större inom den närmaste framtiden. Med eller utan Googles medverkan.

Fler som skriver om Sondera:

Folkhögskolebibliotekens blogg: Sondera Sondera

Biblioteksbloggen: NAD + LIBRIS + SMDB = Sondera

LIBRIS utvecklingsblogg // Premiär för Sondera!

Sondera - ny söktjänst från KB och RA « Solons lag

Här är Sveriges nya arkivsöktjänst - IDG.se

Pelle Snickars om Googlebiblioteket

I en artikel i Svenska Dagbladet (2009-03-12) tar Kungliga Bibliotekets forskningschef Pelle Snickars lindrigt sagt ställning i den stundom intensiva debatten om Googles stora bokskanningsprojekt. Redan rubriken talar sitt tydliga språk: 'Kulturgärning av närmast bibliska mått'.

Jag tycker att argumenteringen är övertygande. Inte en chans att någon svensk myndighet eller institution skulle ha satsat en halv miljard kronor på att digitalisera gamla böcker. De slantarna finns helt enkelt inte. Utan Googles insats skulle vi - forskare, studerande och intresserade i största allmänhet - nog aldrig få tillgång till de böcker och dokument som utgör en stor del av vårt gemensamma kulturarv. I varje fall inte så lätt.

Så för min del hoppas jag att Sverige säger ja till Google. Svaret från bokbranschen kommer i början av maj.

Här ett tidigare inlägg om avtalet.

British Library digitaliserar

Igår (2009-03-27) hade CIO Sweden en intressant artikel om Richard Boulderstone på British Library. Det är den mannen som leder det största skanningsprojekt jag hittills har hört talas om: digitaliseringen av bibliotekets 150 miljoner dokument. Som jämförelse kan nämnas att målet för Google Books anges till 80 miljoner dokument.

Det kan väl tilläggas att British Library satsade på fel häst då man började samarbeta med Microsoft 2005. Microsoft skannade visserligen in en försvarlig mängd texter (25 miljoner sidor) men sen upphörde samarbetet när Microsoft lade ner sin Live Search Books-satsning i maj 2008. Google hade förmodligen varit ett bättre alternativ.

Svenskt seminarium om Googleavtalet

På Kungliga bibliotekets sajt publiceras idag en rapport från det seminarium om Googleavtalet som Sveriges författarförbund arrangerade den 13 mars. Google-representanter och företrädare för amerikanska författarförbundet The Authors Guild medverkade.

För den som följt utvecklingen en (ganska kort) tid framkommer väl inget nytt direkt. Dock nämns siffran 80 miljoner som Googles mål för antalet inskannade böcker, en uppgift som jag inte lyckats upptäcka tidigare. Man noterar också att de amerikanska författarnas representant Paul Aiken verkade väldigt nöjd med avtalet.

Det verkligt intressanta: riksbibliotekarien Gunnar Sahlins redogörelse för det digitaliseringsarbete som sedan några år pågår i Sverige.

Project Gutenberg satsar på ePub

De många filformaten i e-boksvärlden är ett stort bekymmer för oss läsare. Man måste alltid kolla att den intressanta bok man just hittat på nätet verkligen fungerar i e-läsaren eller e-läsarprogrammet.

ePub är den XML-baserade standard många hoppas på. ePub utvecklas av branschorganisationen IDPF (Internationa Digital Publishing Forum).

Nu satsar också Project Gutenberg - världens första e-boksprojekt med 27.000 helt fria nedladdningsbara titlar - på ePub. De har i dagarna påbörjat ett 'experiment' som går ut på att med läsarnas hjälp skapa ett bibliotek av ePub-filer. DRM-befriade förstås. (PG tolkar DRM som 'Digital Restrictions Management' medan DRM-anhängarna i stället gärna talar om 'Digital Rights Management').

Läsarnas bidrag blir att rapportera felaktigheter och problem. Nog så viktigt eftersom konverteringen från HTML eller ren text sker automatiskt. Stor risk att uppdelning på versrader försvinner exempelvis.

Jag ska genast börja kolla lite. Som tur är klarar mitt e-läsarprogram Adobe Digital Editions av ePub. Utan konvertering.

Google Books-avtalet

Google Books-projektet har sina anhängare och belackare. Precis som väntat är vissa bokproducenter inte alls särskilt förtjusta i de möjligheter som nu erbjuds miljontals bokintresserade. Som läsare är det svårt att hitta verkliga nackdelar utom kanske en: Googles dominans. Det skulle onekligen kännas bättre om makten över världens samlade litteratur på nätet inte låg i händerna på ett privatföretag.

Projeketet befinner sig fortfarande i ett tämligen tidigt skede. Den sökbara databasen innehåller sju miljoner titlar och inskanning pågår för fullt. Men det finns ännu ingen juridiskt bindande text som reglerar hur copyrightbelagda böcker ska visas. Den 11 juni ska det avtal som träffades av parterna i oktober förra året behandlas av amerikansk domstol.

Vad avtalet innebär för världen utanför USA är en tämligen öppen fråga. De svenska förläggarna och författarna funderar fortfarande (fram till 5 maj) om de ska vara med överhuvudtaget. Svenska verk kommer dock av allt att döma att vara sökbara även i fortsättningen så frågan gäller vad jag kan förstå visningen av böckerna samt inkomsterna från bokförsäljning och annonsering.

Googles egen information om avtalet (på svenska) hittar du här.

Man noterar att avtalet har fått en egen adminstrativ sajt avsedd för publicister, agenter och författare.

Här är några länkar till artiklar om Google-projeketet.

Google Books sluter fred med bokbranschen (Internetbrus, 2008-10-31)

Förlag bävar inför amerikanskt Google-avtal (Svensk Bokhandel, 2009-03-05)

Google Talks Books (Library Journal, 2009-03-13)

Google & the Future of Books (The New York Review of Books, 2009-02-12)

Google & Books: An Exchange (The New York Review of Books, 2009-02-12)

Elib vill utveckla

Ett ledande företag inom den svenska e-boksbranschen är Elib AB, grundat år 2000 av Natur och Kultur, Piratförlaget och AdLibris. Elib har som uttalat mål att "utveckla en fungerande marknad för digitala böcker".

Elib producerar och distribuerar e-böcker, mp3-böcker och strömmande ljudböcker på uppdrag av olika förlag, alltså inte bara ägarna. Kunderna är återförsäljare (17 st) och bibliotek (drygt 300, nästan alla bibliotek i Sverige).

Enligt Elib finns det 1700 e-böcker på svenska. Som väntat är kurs- och facklitteratur helt dominerande. När jag sökte ospecifierad skönlitteratur på Elibs hemsida fick jag 678 träffar. Överst i listan: Thomas Bodströms omdiskuterade deckare Rymmaren.

Elib betonar att deras e-böcker är kopieringsskyddade. Inga säkerhetskopior där inte. Man kunde ju hoppas att Elib i sina strävanden att utveckla marknaden kunde hitta en acceptabel lösning på detta ständiga dilemma: läsarens fulla äganderätt till sin köpta e-bok och förlagets behov av skydd mot kopiering.

Bläddra i Sveriges äldsta bok!

Vad sägs om att kunna 'bläddra' i Sveriges äldsta bok, Skaramissalet från 1150? Eller i den japanska 'urmangan' Hokusai? Och dessutom kunna kolla den svenska översättningen samtidigt?

Det är faktiskt vad den svenska digitaliseringsexperten Touch & Turn erbjuder på sin hemsida. Det handlar visserligen om demon - men av ovanligt intresseväckande slag.

Man kan helt enkelt inte låta bli att imponeras både av den utmärkta återgivningen och de finesser som T&T försett textvisningen med: förstoring, faktaruta och inte minst översättning.

På deras sajt kan man dessutom gratis ladda ner e-läsarprogrammet Library Reader och direkt få tillgång till ett helt e-bibliotek av både fria och avgiftsbelagda titlar. Som gratisläsare får man tydligen nöja sig med att bläddra i de gamla verken - knapparna för översättning, faktaruta och förstoring är avaktiverade.

Digitalisera själv

Digitalisering av böcker är en intensiv verksamhet i våra dagar. Via Google är för tillfället sju miljoner böcker tillgängliga för sökning på nätet, Amazons bokbestånd är snart uppe i 250.000 olika titlar och Project Gutenberg lockar med drygt 27.000 fria verk och dessutom ytterligare 100.000 i olika samarbetsprojekt.

Även tidningar och tidskrifter skannas in. Mitt favoritexempel är första numret av Life Magazine (23 november 1936), producerat av Olive Software. Det känns nästan som att bläddra i pappersutgåvan!

Det är förstås en dyr och tidsödande process att skanna in trycksaker. Men det händer saker även med den teknologin. Det amerikanska företaget Atiz har just lanserat en skannerutrustning som kan göra det möjligt för mindre aktörer att själva digitalisera sina arkiv, broschyrer, firmatryck och liknande till en rimlig kostnad.

Själv kan jag tänka mig flera angelägna digitaliseringsprojekt som möjligen kan bli genomförbara med den billigare tekniken. Nummer 1 på den listan gäller våra gamla tidningslägg, framförallt på lokal nivå. Tänk om detta enorma historiska material hopsamlat av strävsamma lokalredaktörer och småstadsskribenter under mer än 100 år plötsligt kunde få ett nytt, digitalt liv på nätet!

Som ett smakprov kan du kolla detta fantastiska arkivdemo: det allra första numret av The Scotsman (25 januari 1817), också producerat av Olive Software. Lite otydligt här och var förstås - men trycket är ju nästan 200 år gammalt!