BeBook i fickformat

I början av mars meddelade det holländska företaget Endless Ideas att en helt ny version ("a complete redesign") av BeBook är på gång. Den nya läsplattan visades upp på Cebit-mässan i Hannover och på Salon de Livre i Paris. Bland de nya utlovade funktionerna märktes särskilt trådlös uppkoppling mot nätet. BeBook 2 skulle alltså bli en europeisk motsvarighet till Kindle. Enkelt att kolla upp och köpa nya böcker direkt från läsplattan.

Såvitt jag vet har ännu ingenting nytt nått ut på marknaden. Förvåningen blir därför ganska stor när företaget nu rapporterar att BeBook inom kort kommer i en jämförelsevis billig miniversion, BeBook Mini, med en skärm på 5 tum. Fickformat alltså. Ingenting sägs i företagets korta text om det utlovade trådlösa nätverket, touchscreen-navigeringen eller det trådlösa RSS-stödet som BeBook 2 enligt förhandsinformationen ska vara försedd med.

Det vore mycket märkligt om man släpper en miniversion av gamla BeBook omedelbart före lanseringen av den helt nya modellen. BeBook 2 ska enligt företaget börja säljas "before the summer of 2009". När börjar sommaren egentligen?

Käppar i Google-hjulet

Flera intressenter försöker nu sätta käppar i hjulet för Googles preliminära överenskommelse med Authors Guild och Association of American Publishers.

New York Times rapporterade igår att det amerikanska justitiedepartementet efter kontakter med olika motståndargrupper beslutat inleda en undersökning om avtalet strider mot de amerikanska antitrustlagarna.

Samtidigt har den domstol som granskar avtalet förlängt tiden för de som vill protestera mot eller ställa sig utanför överenskommelsen. Sista datum har flyttats fram från 5 maj till 4 september.

Uppgörelsen från oktober 2008 ger Google rätt att skanna in, indexera och helt eller delvis lägga ut miljontals böcker på nätet. Intäkterna, bl a i form av försäljning av utökade läsrättigheter och tjänster till bibliotek och andra institutioner, skulle delas mellan Google, författare och förlag.

Man kan väl kort sammanfatta kritiken i ordet 'monopol'. Google får en alltför stark ställning, kan diktera villkor och tjänar alldeles för mycket pengar, framförallt på 'orphans', miljontals titlar vars författare och rättighetsinnehavare är okända. Särskilt de stora förlagen ser sin ställning hotad.

Inte bara Google utan också författare, biblioteksfolk och förlag har försvarat avtalet.

Amazon köper Lexcycle

De stora sväljer de små även i e-boksbranschen. För några veckor sedan slukade jättebokhandeln Barnes & Noble den lilla frifräsaren Fictionwise. Igår rapporterade flera nyhetssajter och bloggare att giganten Amazon köper upp Lexcycle, företaget bakom den populära iPhone-applikationen Stanza.

Enligt Lexcycles på sedvanligt amerikanskt vis hurtfriska tillkännagivande planeras inga förändringar i Stanza - man räknar t.o.m optimistiskt med att kunna vidareutveckla programmet.

Många bloggare är skeptiska mot affären. Både Paul Biba på TeleRead och Brad Vertrees på Brad's Reader tar upp problemet med maktkoncentration och minskande konkurrens. De stora aktörernas stränga DRM-policy är också ett kärt angreppsmål.

Just i det här fallet är betänkligheterna särskilt motiverade. Amazon har ju redan e-läsarprogrammet Kindle for iPhone. Så man kan verkligen undra vad som nu händer med de direkt konkurrerande tjänster som Stanza erbjuder iPhone-användarna. Och hur blir det med Stanzas stöd för ePub-formatet? Får det verkligen finnas kvar i den notoriskt ePub-lösa Amazon-miljön?

E-bok eller p-bok?

I New York Times kunde man häromdagen läsa en hyllning till den vanliga pappersboken och samtidigt - förstås - en nedsabling av e-varianten. Det finns gott om arga och ironiska kommentarer från e-sidan på nätet, bl a här och här och här.

Man känner igen mönstret från tidigare teknikrevolutioner. När telefonen gjorde sitt intåg i slutet av 1800-talet lär Sir William Preece, en hög chef inom British Post Office, ha fällt följande kommentar:

"Amerikanerna behöver telefonen, men inte vi. Vi har gott om budpojkar!"

I vissa fall är det lätt att förstå varför folk blir upprörda, exempelvis när vävarna i Lyon i början av 1800-talet brände alla hålkortsstyrda Jacquard-vävstolar de kunde komma åt. Den nya tekniken tog helt enkelt deras jobb och det fanns ju inte direkt någon arbetsmarknadsutbildning på den tiden.

En ytterligt intressant parallell är också det mottagande den tryckta boken fick när den började ersätta handskrifterna under 1400-talets senare del. Så här skriver John W. Warren i The International Journal of the Book, Volume 6, Number 1:

"When printed books first appeared, far from being embraced as a technological and cultural breakthrough, they were viewed with suspicion and derision, seen as inferior or even dangerous, compared with illuminated manuscripts."

I fallet e-böcker kontra p-böcker är motsättningarna dock helt obegripliga. Den som älskar pappersböcker läser pappersböcker, den som gillar e-böcker läser e-böcker. Svårare än så behöver det faktiskt inte vara.

För min egen del är det både-och som gäller. Jag kan inte tänka mig en tillvaro utan en bokhylla med ett hyfsat urval titlar, välfyllda bibliotek och mysiga antikvariat. Samtidigt vill jag utnyttja e-läsarens alla möjligheter.

Jag tror faktiskt att de flesta bokläsare resonerar likaledes när nyhetens behag resp obehag väl har lagt sig.

Braille-läsare på gång?

För synskadade och blinda har den digitala utvecklingen inneburit nya möjligheter. Talsyntes, punktdisplayer och punktskrivare är viktiga hjälpmedel som knappast varit möjliga annars. För att inte tala om skärmläsare och förstoringsprogram. Nu kanske ytterligare ett verktyg kan läggas till den digitala arsenalen. En koreansk utvecklingsgrupp har nämligen tagit fram en e-läsare som återger texten i form av braille-tecken, alltså punkter som kan kännas av med fingertopparna.

Än är det väl inte helt klart om Braille E-Book någonsin når ut på marknaden. Men vi är många som hoppas. Särskilt med tanke på att den amerikanska författarorganisationen Authors Guild lyckades stoppa talsyntesfunktionen på Kindle.